när jag va påväg till jobbet i morse mötte jag mi, stog och pratade med henne en stund, sen va jag tvungen att skynda mej iväg . hade ännu en bra dag på jobbet, jag och denice fick massa beröm av chefen :) sen gick jag hem och matade theo.. spagetti och köttfärsås, hans favorit :) efter det kollade vi lite på tv med rickard, och busade en massa såklart. och nu ligger rickard och sover, hade tänkt att gå och gunga med theo men dom va upptagna, och vill inte gå ut och gunga med han när det är mörkt ute, sen är det la inte lika kul för han heller, då ser man ju itne så mkt när man sitter där och gungar. . men imorgon efter jobbet ska vi gå till lekparken och förhoppningsvis är gungorna lediga då :) kom precis på att jag har nationellt prov i engelska på fredag klockan 8, och efter det ska man jobba och sen är det hem och ta hand om min lilla plutt. kommer nog vara rätt så slut.. men så är det ibland . 

gick varannan dag på koll på förlossningen dom mätte vatten mängden, kollade äggvita i urinen, gyn undersökte mej och lite sånt. efter en månad av koll varannan dag så betämde dom sej för att sätta igång mej. det kom som en chock för mej och rickard när dom kom in och sa.. - vi har besämt oss för att sätta igång dej klockan 9 imorgon. satt där med ett stort smajl på läpparna kunde inte sluta le samtidigt pirrade det i kroppen. när vi kom ut från ryhov bötjade jag smsa alla sen ringde jag mamma och berättade det hon blev jätte glad.. men då blev jag nervös och började darra på rösten. hela bussfärden hem till rosenlund satt vi och pratade och skrattade vi va så himla glada. kunde knappt somna på kvällen packade det sista i bb väskan och låg i min säng och stirrade i taket.

nästa morgon gick jag upp tidigt, och jag och rickard åkte in till förlossningen dom satt mej i en ctg för att kolla barnets hjärta. varje gång barnet sparkade eller rörde på sej fick man trycka på en knapp. sen fick jag lämna ett urin prov för att kolla äggvitan i urinen, hade lite men det va inget farligt.  sen kom en läkare och han stoppade in ett piller i mej.. trodde det skulle sättas igång på en gång, men det gjorde det inte, vi gck och väntade och väntade och väntade men inget hänge, läkarna ville tt jag skulle vara uppe och gå så att det skulle komma igång fortare så vi gick fram och tillbaka . sen gick vi förbi ett förlossningsrum , dum som jag va kollade jag in och hela sängen va full med blod.. ush då blev jag rädd men det släppte rätt fort. sen kom min mamma hon sa åt mej att jag skulle hoppa massa, så det gjorde jag hoppade runt i korridorerna såg nog rätt dumt ut, men va gör man inte för den lilla i magen :) läkaren kom med jämna mellanrum och kollade om jag hade öppnat mej. fick sitta i ctg massor av gånger också. sen under det sita läkarbesöket vid 22.30 ungefär så kollade dom hur mkt jag va öppen tror jag hade öppnat mej 4-5 cm så hon skulle försöka sticka hål på hinan så vattnet skulle gå. hon tog en sak som såg ut som en stor virknål och tillslut strömmade det massa vatten ut från mej, det luktade inte speciellt gott. ställde mej upp och då började jag gråta och fick ont, det hade börjat.
 
gick till mitt rum med hjälp av en sak som ser ut som en rolator eller nått då kom barnmorskan in och skulle köra ctg på mej igen och då blev jag faktiskt arg, jag hade ju så ont och ville vara inne i duschen. hade suttit i ctg i 45 minuter när hon kom tillbaka. det första jag gjorde va att springa in i duschen och spruta kok hett vatten på magen för att lindra värkarna, när värken va slut gick jag och la mej i sängen och när värken började igen sprang jag in till duschen. så sprang fram och tillbaka väldigt många gånger. tänkte prova badet, men fick panik där inne och ville ut , och man kunde inte gå ut förens badkaret va tomt så tryckte på snabbtömmningen och då forsade vattnet ut över golvet. det va nått fel på badkaret ! rickard och mamma fick iaf ställa sej och torka undan allt vatten som va över heelaa golvet medans jag va inne i duschen och grät.

sen fick jag akupunktur dom satt nålar i huvudet handen och fötterna, tyckte inte det hjälpte ett skit så ryckte dän nålarna i duschen , efter en stund fick jag en morfin spruta den hjälpte lite, och när jag jade öppnat mej tillräkligt så undrade dom om jag ville ha ryggmärgsbedövning och det ville jag inte, men sen kom en värk och då skrek jag efter ryggmärgsbedövning. så läkaren kom in efter en stund jag som är så sjukt rädd för nålar sög i mej så mkt lustgas så hela kroppen domnade bort,så kände ingenting när dom körde in nålen mellan kotorna, och tacka gud för det. efter ett tag när den hade verkat så somnade jag mellan värkarna, och andades som en hund när jag hade värkarna. sen klockan 08.20 kände jag ett tryck neråt säger att jag måste gå på toa men det får jag inte försökte tjata , men fick inte gå iaf. - krystvärkarna har börjat så jag måste ta biort ryggmärgsbedövningen nu sa en barnmorka jag blev skit arg och skrek att det fick dom inte, men det gjorde dom iaf. det sved och brände något så grymt under dom 20 minuterna som jag hade krystvärkar.. går knappt beskriva smärtan.. men sjukt ont gjorde det. när huvudet va ute kom kroppen smärtfritt.han va ute klockan 08.41. 3625 g och 51 cm lång han va/är det vackraste mina ögon någonsin hade skådat  .. :)

sen sprang dom iväg med han blev jätte rädd och ingen sa något.. dom satte dropp på mej så moderkakan skulle komma. och efter en stund kommer mitt lilla mirakel, känslan kan inte beskriva med ord. dom frågade om han hade fått något namn och då sa jag - ja theo ska han heta ! rickard kollade på mej , för han ville inte att han skulle heta det först men han sa inget han bara log. sen kom dom in med mackor en flagga och juice, sen hoppade jag in i duschen och tvättade håret och fixade iorning håret lite. när jag kommer ut står dom där och säger grattis och att min kropp är gjord för att föda barn :) haha..

sprack ingenting under förlossningen, bara för att min barnmorska va så himla bra och pressade in huvudet på theo samtidigt som jag krystade.. låter lite elakt, men det är det inte. fick en bristning iaf, och det gjorde nått så jävulskt ont när jag kissade grät varje gång.. ussh men kom på ett knep på slutat man skulle sitta som en hund samtidigt som man sprutade vatten.. låter konstigt , men det hjälpte.. haha :) 

nu springer theo runt i sin gåstol och säger ma mam mamaam, han är så söt  :) men nu ska jag faktiskt ta och umgås med min son :)  

theo någon vecka gammal